Lite nytt angående viltundersökare

 

Under älgjaktsveckan så fälldes en ko inom älgsköttselområde som var angripen av fibrom och var väldigt mager, Jan Lind och Peter Fallgren blev tillkallad till platsen för en besiktning av djurkroppen, eftersom Jan Lind och Peter Fallgren har utbildning att kunna döma ut klövdjur som människoföda. I detta skede så var varken Jan och Peter inte registrerad hos Länsstyrelsen som viltundersökare, nu blev det lite brådande att ta kontakt med jägarförbundet och få en förklaring till varför inte vi har blivit registrerad hos Länsstyrelsen, i detta skede så tog jägarförbundet tag i detta, och nu är både Jan och Peter registrerad hos Länsstyrelsen som viltundersökare. Jag har lagt in en ny knapp som heter viltunderskare, där kan ni läsa beslutet och vilka som är registrerade hos länsstyrelsen.

 

 

Detta kan vara viktigt att tänka på för den enskilde jägaren.

Vilket ansvar har du?

 

 

28 § Jaktlagen: Om vilt har skadats vid jakt, ska jägaren snarast vidta de åtgärder som behövs för att viltet ska kunna uppspåras och avlivas.

Detta betyder att allt vilt är inkluderat och att jägaren själv är personligt ansvarig. I de fall jakten leds av en jaktledare är det dennes roll att organisera ett eventuellt eftersök. Men ytterst ligger ansvaret, för att ett eftersök genomförs, kvar hos den enskilde jägare som gett upphov till situationen.

Om älg, hjort eller rådjur har skadats vid jakt på ett jaktområde och tar sig in på ett annat jaktområde, skall jägaren se till att jakträttshavaren där eller markägaren snarast underrättas. Kan dessa nås endast med svårighet, får polismyndigheten i orten underrättas i stället.

Ansvaret för att eftersöket fullföljs in på angränsande jaktområden ligger kvar hos den enskilde jägaren, som har gett upphov till situationen.

 

17 § Jaktförordningen: Vid jakt efter björn, varg, järv, lo, älg, hjort, rådjur, mufflonfår eller vildsvin ska en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen.

Vid jakt efter ringduva, gäss eller änder ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras. Vid jakt efter övrig fågel ska en hund som kan apportera eller markera nedskjuten fågel medföras under tiden mellan solens nedgång och en timme före solens uppgång. Skyldigheten att medföra hund gäller inte om jakten sker på snötäckt mark eller från båt i öppet vatten eller vid havskust med hjälp av vettar.

De åtgärder som behövs

Vid en eftersökssituation får jägaren vidta de "åtgärder som behövs" för att spåra upp och avliva viltet. Det kan innebära användning av bil, belysning eller vapen som annars är otillåtna vid jakt. I efterhand måste man dock vara beredd att motivera behovet av medlen som sattes in.

Jakt kräver omdöme och förberedelser

Men viktigast av allt är, som redan nämnts, att undvika eftersök. Detta är givetvis också något som styrs av lagstiftningen: Jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande (§ 27 Jaktlagen).

Trafik

Den fordonsförare som varit inblandad i en sammanstötning med älg, hjort, rådjur, vildsvin, utter, mufflonfår, örn eller något av våra stora rovdjur är alltid skyldig att snarast möjligt märka ut olycksplatsen och underrätta polismyndigheten genom att ringa 112. Polisen kontaktar sedan en eftersöksjägare inom Nationella Viltolycksrådet som undersöker olycksplatsen och genomför eventuellt eftersök.


27 § Jakten skall bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande och så att människor och egendom inte utsätts för fara.


 31 § Jakt får inte ske från motordrivna fortskaffningsmedel. Sådana fortskaffningsmedel eller andra motordrivna anordningar får inte heller användas för att söka efter, spåra, förfölja eller genskjuta vilt, för att hindra vilt att undkomma eller för att avleda viltets uppmärksamhet från den som jagar. Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från första stycket. Regeringen får meddela föreskrifter som förbjuder eller ställer upp särskilda villkor för medförande av skjutvapen vid färd med motordrivna fortskaffningsmedel. Lag (1994:1820).


 

 

 

 

 

 

 

 

 

INFORMATION till alla som löst jakträttsbevis inom Djura VVO
 

Hemsida: Djura VVO har egen hemsida där information finns att hämta, adressen är: http:/www.djuravvo.se/djura vvo htm

Saknar ni information? Maila jan.lindjanne@hotmail.se. Webbansvarig är Jan Lind.

Från årsstämman den 4 april 2017

Stämman beslöt att avgiften för jakträttsbevis 2017/2018 skall vara 1000 kr. I avgiften ingår bl.a. medlemskap i Leksands Jaktskytteklubb (250 kr), förbetald avgift för jakt/viltrapport (200 kr) som kvarstår till nästkommande år eller återbetalas när jakträttsbeviset ej löses. En premie, 200 kr. utbetalas till de som inlämnat vilt/jaktrapport. I kostnaden ingår också ersättning till markägarfonden (bidrag till Leksand-Floda vägsamfällighet) och två andra skogsbilvägar.

Gästjaktbevis (gästkort) gäller endast småvilt.

Ett (1) gästkort per dag och jaktkortslösare samt tre (3) gästkort per år och jaktkorts-

lösare. Gästkort kan endast lösas av den jägare som lämnat avskjutningsrapport i tid.

Säljes av kassören Björn Svedlund, tfn 070-5652889 och Tommy Lannemar, tfn 070-5744920.

Predatorkort: För viltarterna räv, grävling, mård, mink och kråkfåglar kan man lösa detta kort. Priset är 300kr. för jaktåret 2017/2018. Kravet är att någon ordinarie jakträttsinnehavare inom Djura VVO alltid skall deltaga vid jakten.

Viltrapport är alla skyldiga att inlämna senast 1 mars. Se stadgarna 10 §. OBS! Ny rutin finns att lämna viltrapport via hemsidan.

Nya arrendekontrakt skall vara styrelsen tillhanda senast 31 januari 2018.

Rekommenderade jaktområdet: Gräns för detta område finns markerat på kartan i hemsidan. Ny gräns i den västra delen kan utläsas i punkt 16. årsstämmoprotokoll. Liksom tidigare år vädjar styrelsen till samtliga medlemmar att i möjligaste mån undvika annan jakt än gemensamhetsjakt efter älg och rådjur inom detta område som omfattas av bl.a. åkermarken, runt byarna och Slättheden/Grådaberget. Förekomsten av vildsvin är ofta ett problem i aktuellt område och av den anledningen bör jakt alltid förekomma i syfte att begränsa deras skador. När jakt sker skall mycket stor hänsyn tagas till boende och det rörliga friluftslivet som finns i området. Tänk på att jakten vilar på en skör tråd inom detta område.

Övrigt vilt: Inga avskjutningsregler på rådjur utöver jakttabell men kom ihåg att bevara rådjursstammen.

Stämman beslöt att jakt på björn, järv, varg, lo och vildsvin bedrivs som områdesjakt (individuell jakt) enligt tabell. Skjutkrav är Björnpasset för jakt på björn.

Älgjakt: Bedrivs inom Djura-Annsjöns och Älgbergets Älgskötselområden dit Djura VVO tillhör. För deltagande i älgjakt krävs skjutprov där kraven finns angivna i punkt 18. årsstämmoprotokoll. Nya medlemmar skall anmäla sig skriftligen till ordföranden senast 1 juni 2016 för att få deltaga. Jägare som gjort uppehåll, skall anmäla sig till jaktledaren om uppehållet är mindre än tre (3) år och senast 1 juni 2017 för att få deltaga.

Fällfångst o åtlar: Samtliga fällor skall uppsättas i samråd med markägaren. Fällorna skall vara märkta med namn och tfn.nr. Alla åtlar för ex. vildsvin skall samråd ske med markägare.

Jaktskytte: Stämman beslöt att samtliga som löser jakträttsbevis är anslutna som medlemmar i Leksands Jaktskytteklubb och att Djura VVO betalar medlemspriset. OBS! Nya medlemmar kontaktar kassören Björn Svedlund per mail eller tfn, och uppger ert personnummer för att erhålla medlemskap i skytteklubben.

Styrelse för 2017:

Jan Lind ordf. 073 845 31 42  jan.lindjanne@hotmail.se
Karin Daniels vice ordf. 073 617 15 20 karin.eftersok@hotmail.com
Öje Danell sekr. 070 687 49 12 oje.danell@gmail.com
Björn Svedlund kassör 070 565 28 89 bjorn.02313242@telia.com
Nääs Peter Forslund 070 653 05 72 naaspeterforslund@telia.com

Suppleanter 2017:

Sjöns Björn Jonsson
Pär Hansson
 Eino Jones
Anders Henriks
Anders Thunander

Valberedning 2017:

Linnea Eriksson (sammankallande valberedning) 070 678 88 25
Stig Ingels Djura
Sören Fyhr

Revisorer 2017:

Åke Yngbäck
Gert Hasselkrantz

Övriga val:

Peter Fallgren: kontaktperson med Leksands jaktvårdskrets
Per Rosén och Anders Thunander: ansvariga för Djura VVOF till Leksands jaktskytteklubb
Karin Daniels: kontaktperson med allmänhet, media och polis
Tommy Lannemar: Rovdjur

Sören Fyhr, Anders Thunander, Magnus Skoglund: Vildsvinsförvaltning
Kjell Daniels: Viltinventering
Björn Svedlund: Viltvård
Jan Lind, Peter Fallgren: Viltbesiktning
Anders Thunander, Magnus Skoglund, Jan Lind: Gemensamhetsjakt på rådjur
Leif Risander studier: Studiefrämjande Leksand

Motioner:

Skall vara styrelsen tillhanda senast 31 januari 2018.

Slutord:

 Om ni känner osäkerhet i någon fråga, var då inte rädd för att fråga någon i styrelsen, istället för att tolka saken på egen hand och det kan uppstå problem. Tänk på det vilda, vårda och förvalta Ditt rykte som en god jägare. Jaga inte på ett sätt som strider mot jaktetik, moral och dålig hundanvändning. Tänk på hur du som jägare uppträder mot allmänheten och där det finns betande djur.

Styrelsen för Djura Viltvårdsområdesförening. 




 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu finns det möjlighet att betala Gästkort och jaktkort med Swish

123 098 87 90

Betalar ni jaktkortet med Swish så glöm inte att ange: Namn och medlemsnr: xxx

När det gäller gästkort så ska ni skriva: Gästkort och namn.

 

 

 

 

 

Rekommenderade värdegrundsregel till markägare i samband
med upplåtelse av jaktmark inom Djura viltvårdsområdesförening

 

Vår förening vill med skrivelsen ge några goda råd till den markägare som blir tillfrågad av jägare med intresse av att vilja arrendera mark och kunna utöva jakt på marker belägna inom vårt viltvårdsområde eller den markägare som har för avsikt att arrendera ut sin mark.

Vi vill att den som arrenderar jaktmark – Kallas Nyttjanderättshavare i avtalet skall, avseende jakten och viltvården, präglas av en hög etik, anpassa jakten efter vilttillgången, ha en sund hundanvändning, god relation med övriga jägare inom föreningen, respektera natur och andra människor som vistas där, samråda med markägaren vid fällfångst och åteljakt samt ha ett högt säkerhetstänkande vid jakt.

Innan Nyttjanderättsavtal skrivs, tänk på följande:
Kontrollera upp personen ifråga, be om referenser och fråga om vederbörande arrenderat mark i annat viltvårdsområde / jaktklubb. Har så skett, kontrollera med ex. ordföranden i aktuella förening / Klubb om personen förväntas motsvara det vi önskar av våra jagande medlemmar. Ta gärna kontakt med någon i styrelsen för Djura Viltvårdsområdesförening så hjälper de till.

Vårt syfte och mål är att våra medlemmar i föreningen, uppfyller de krav som ställs på jaktetik och säkerhet. Uppfylls detta är det till glädje och nytta för alla.

 

Djura……………………

Styrelsen för Djura Viltvårdsområdesförening.

 

 

 

 

KLAGOMÅL och UTBREDD IRRITATION ÖVER HUR RÅDJURSJAKTEN SKER INOM DJURA VILTVÅRDSOMRÅDESFÖRENING.

 

Till undertecknad har från minst tre (3) st. medlemmar/markägare framförts allvarliga klagomål på rådjursjaktens utförande på marker nära byarna och som strider mot de jaktetiska riktlinjer som vår förening delar med Jägareförbundets intentioner. Trots, sedan flera års uppmaning i utskick till alla medlemmar, att vårda jaktens namn och rykte, så finns det tydligen en handfull jägare/nyttjanderättshavare som inte respekterar och visar hänsyn till viltstammar och markägare. Den samstämmiga informationen som delgetts mig, består i att några få jägare utövar en rådjursjakt som gör att rådjuren utsätts för ett högt jakttryck med drivande hund/hundar och att det finns skäl anta att dessa jägare kraftigt decimerar rådjursbeståndet. Det kan inte vara acceptabelt att intensivjaga som beskrivits för undertecknad. Det förstör enbart för de medlemmar som uppträder korrekt och ansvarsfullt. Jägarna, i allmänhet, i föreningen har oftast varit återhållsamma med rådjursjakten i syfte att bevara stammen.

Jag har informerat övriga styrelsemedlemmar om situationen och vi är helt överens i sak om att inte låta det här fortsätta. Vi kommer att noggrant följa händelseutvecklingen. Vi kommer att till markägare informera att ställa högre krav/kvalité av den som vill arrendera jaktmark i vår förening.

Djura Viltvårdsområdesförening vill inte få ett rykte om att husera jägare som inte respekterar viltet, naturen och samhället. Inträffade händelser kan snabbt leda till föreningens sönderfall.

Djura 18 nov. 2016

 

Anders Haglund

Ordförande Djura VVOF

 

  

YTTRANDE OM BEFARAD RISK FÖR SOCIALISERAD VARG I DJURABYARNA och VÄDJAN OM BEVILJAD SKYDDSJAKT.

 

Styrelsen för Djura VVOF har på begäran av fårägare Gunnar Thunander, Hedby, DJURA avgivit ett yttrande till Länsstyrelsen i Dalarnas län, Rovviltfunktionen vid Naturvårdsenheten, med anledning av upprepade angrepp/dödande av totalt åtta (8) får i Gunnars besättning under sommaren och hösten 2016 samt upprepad synlig närvaro av ensam vara nära och i bebyggelse. Mycket talar för att samma varg utfört angreppen och även sökt sig in i bebyggelse.

I yttrandet omnämns också angreppet på en hund i Hissberget inträffat i slutet av september 2016.

Under älgjaktsveckan, vecka 41, så obeserverades varg på tre platser inom Djura-Annsjöns Älgskötselområde. Lördag 16 okt. tidig morgon och påföljande natt, var ensam varg synlig i centrala Djura kyrby. Tisdag 18 okt. skedde den sista vargattacken mot Gunnars får i Höbby, nära Hedby.

Styrelsens bestämda intryck är att detta är minst en varg som är på väg att socialisera sig med mänsklig närvaro och kan befaras skapa ökande konsekvenser och oro/obehag i fortsättningen.  Man kan då inte förvänta sig att detta skulle upphöra av sig själv utan särskilda drastiska åtgärder.

I yttrandet, vill därför styrelsen vädja till Länsstyrelsen att bifalla den skyddsjaktsansökan som den drabbade fårägaren lämnar, för att inte skapa ytterligare negativa konsekvenser och oro inom byarna. Styrelsen har också påtalat för att jakten skall kunna lyckas, menar vi att jakten måste utlysas över ett större område där observationer gjorts och förslagsvis sträcka sig över en månad då även älgjakt pågår i området.

Styrelsen för Djura VVOF

Anders Haglund

Ordförande

2016-11-11 kl.20.38

Nya juridiska turer om Djura-vargen

AKTUELLTPUBLICERAD: 2016-11-11 16:55

Turerna med olika överklaganden fortsätter i den svenska vargförvaltningen. Förvaltningsrätten upphäver beslutet om skyddsjakt på en fårdräpande varg i Djura i Dalarna.

Den 27 oktober fattade länsstyrelsen i Dalarna beslutet om att bevilja en ansökan om skyddsjakt på varg i Djura, Leksand kommun. 
Beviljandet gällde den varg som angripit får vid två tillfällen under sommaren och en gång under hösten. 
Men innan skyddsjakten kunde avslutas överklagades länsstyrelsens beslut till förvaltningsrätten i Luleå. Rätten beslutade den 4 november om inhibering (tillfälligt stopp) av jakten medan ärendet hanterades.

Länsstyrelsen överklagade till kammarrätten
 Länsstyrelsen Dalarna valde den 9 november att överklaga förvaltningsdomstolens beslut om inhibering till kammarrätten i Sundsvall. 
Den 10 november upphävde kammarrätten förvaltningsdomstolens beslut och jakten kunde återupptas. 

Förvaltningsrättens slutbedömning
 Samma dag mottog länsstyrelsen i Dalarna förvaltningsrättens slutbedömning, där de i sin tur beslutar att upphäva länsstyrelsens beviljande av skyddsjakt.
Enligt Jonas Bergman, funktionssamordnare på länsstyrelsen Dalarna, är det länsstyrelsens åsikt att det har fattats rätt beslut i frågan. Därför väljer länsstyrelsen även denna gång att överklaga förvaltningsdomstolens beslut till kammarrätten i Sundsvall, skrivs det i ett pressmeddelande.
Det är nu upp till kammarrätten att avgöra om skyddsjakten ska genomföras eller inte. 

 

 

 

2016-11-11 uppdatering

Jakten är stoppad.
Det räckte inte med att inhiberingen blev hävd, jakten var stoppad lik förbannat. Min chef Jonas sitter just nu och skriver nästa överklagan, så nån mer jakt innan tiden runnit ut lär det inte bli.
Jonas kommer med en förklaring hur allt hänger ihop inom kort lovade han. För denna röra verkar ingen förstå, utom dom som inte borde göra det.

 

 

 

 

 

2016-11-10 uppdatering

 

Förvaltningsrätten i Luleå beslutade tidigare om inhibiering av skyddsjakten på varg i Dalarna. Men nu river kammarrätten i Sundsvall upp detta, skriver länsstyrelsen i Dalarna i ett pressmeddelande. Kammarrättens dom innebär att skyddsjakten på en varg i Djura i Dalarna omedelbart kan återupptas.
– Vi är nöjda med utslaget och har meddelat de berörda i området, säger Jonas Bergman, funktionssamordnare på Länsstyrelsen i Dalarna, i pressmeddelandet. 

 

 

 

 

Ny uppdatering.

Det beslut om skyddsjakt på en fårdräpande varg i Hedby utanför Djura som länsstyrelsen beslutade om 27 oktober överklagades till förvaltningsrätten i Luleå. Efter deras beslut om inhibering överklagar nu länsstyrelsen i Dalarna inhiberingen till kammarrätten i Sundsvall.

En inhibering innebär att jakten stoppas tillfälligt i avvaktan på ett avgörande beslut. Jakten på vargen skulle ha fått pågå till den 12 november.
– Tre angrepp har redan skett och vår uppfattning är att vi fattade rätt beslut i oktober, säger Jonas Bergman på länsstyrelsen Dalarna i ett pressmeddelande.

”Det sista alternativet”
Skyddsjakt är det sista alternativet när andra lämpliga åtgärder är prövade och används för att förebygga allvarlig skada i framtiden.
– Vi är också av uppfattningen att gynnsam bevarandestatus inte är hotad genom detta beslut, tillägger Jonas Bergman, funktionssamordnare på länsstyrelsen Dalarna.

 

 

 

 

 

Ansökan om skyddsjakt efter varg i Djura

Beslut

Länsstyrelsen avslår ansökan.

Bakgrund

Länsstyrelsen har den 24 oktober 2016 mottagit en ansökan om skyddsjakt efter varg. Sökanden har hänvisat till att det den 24 september skadades en sex månader gammal jakthund av varg, att han sett vargen och att skador på tamdjur skett i området.

I angränsande område har under sommaren och hösten skett angrepp på får (15 juli, 22 juli och 18 oktober). Länsstyrelsen beviljade skyddsjakt på en varg den 28 juli. Ingen varg rapporterades fälld vid denna skyddsjakt. En ny ansökan om skyddsjakt med anledning av dessa händelser har inkommit den 24 oktober. Länsstyrelsen behandlar denna ansökan separat.

Länsstyrelsens kännedom om varg i området

I det närmaste kända reviret, Sången, spårades vintern 2015/16 ett revirmarkerande par. Revirets gränser är inte kända.

Under sommaren och hösten har DNA-analys av spillning visat att en hanvarg född i Julussareviret befunnit sig i området. Vargen är andra generationens avkomma av den invandrade hannen i reviret Kynna 2.

Länsstyrelsens motiv för beslut

Länsstyrelsen gör en samlad bedömning i varje enskilt fall och utifrån olika aspekter. Bedömning görs utifrån skadornas omfattning, under hur lång tidsperiod som skadorna skett, om skadeförebyggande åtgärder gjorts och vilka möjligheter som finns till förebyggande av skada, samt möjlighet till annan lämplig lösning än skyddsjakt. Länsstyrelsen beaktar även vargstammens utveckling i länet samt vargarnas genetiska ursprung.

Länsstyrelsen DalarnaTelefon 010 225 OO OOWeb www.lansstyrelsen.se/dalarnaPlusgiro 6 88 19-2

Postadress 791 84 FALUNE-post dalarna@lansstyrelsen.seBankgiro 5050-5858 Besöksadress Åsgatan 38org nr 202100-2429

Risk för fortsatta skador

I bedömningen av om skyddsjakt i detta fall kan vara en effektiv åtgärd utgår länsstyrelsen från Viltskadecenters rekommendationer. Även om risken för vargangrepp på hund inom ett revir, enligt Viltskadecenter, inte bedöms som stor så innebär det en viss risk att bedriva löshundsjakt i ett sådant område. Om länsstyrelsens skyddsjaktskriterier ska vara uppfyllda, i linje med gällande lagstiftning, måste sannolikheten för en allvarlig skada på jakthund vara större i det aktuella reviret än inom andra vargrevir.

Att med säkerhet säga att en varg eller grupp av vargar är mer benägna än genomsnittliga vargar att angripa hundar är svårt att göra. Viltskadecenter har dock tagit fram kriterier för när vargar ska klassas som genomsnittligt respektive särskilt skadebenägna, utifrån risken för angrepp på hundar. Riktlinjerna för att en varg eller grupp av vargar ska klassas som särskilt skadebenägna är följande:

*     Minst tre angrepp under en 12-månadersperiod i revir med revirmarkerande par eller en ensam varg.

*     Minst frra angrepp under en 12-månadersperiod i revir med familjegrupp. Vid färre angrepp än så anses vargarna vara genomsnittligt skadebenägna.

Utifrån Viltskadecenters rekommendationer och tillgängligt underlag bedömer länsstyrelsen att risken för vargangrepp på hundar inte är högre i det aktuellaområdet än inom andra vargrevir.

Slutsats

Utifrån tolkningen av Art- och habitatdirektivet, Jaktförordningen, Naturvårdsverkets riktlinjer för skyddsjakt samt viltskadecenters kriterier för skadebenägna vargar avslår Länsstyrelsen ansökan om skyddsjakt efter varg.

Gällande regler

Bestämmelserna i den svenska lagstiftningen har grund i Art- och habitatdirektivet 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter. Beslutande myndigheter ska tolka den svenska lagstiftningen i linje med detta direktiv.

En grundförutsättning för beviljande av skyddsjakt är att kraven i 23a

Jaktförordningen (1987:905) är uppfyllda. Enligt dessa krävs att det inte finns någon annan lämplig lösning än skyddsjakt och att skyddsjakten inte försvårar upprätthållandet av en gynnsam bevarandestatus hos artens bestånd i dess naturliga utbredningsområde.

Naturvårdsverket beslutade den 1 juli 2015 med stöd av 24a Jaktförordningen att delegera rätt att besluta om skyddsjakt på varg till länsstyrelsen (NV-04080-15). Enligt 23b Jaktförordningen kan länsstyrelsen därmed besluta om skyddsjakt efter ansökan av den som riskerar att drabbas av skada av varg.

övriga upplysningar

Det finns flera olika förebyggande åtgärder för att förhindra att hunden skadas av rovdjur. Det finns ingen förebyggande åtgärd som fungerar i alla lägen, men det finns flera som kan fungera bra i olika situationer. Exempel på förebyggande åtgärder kan vara avspårning av område innan jakt då rådande väder möjliggör det, skyddsväst på hund eller att man undviker att jaga i områden med hög rovdjursaktivitet under en kort tid där, till exempel, ett möjligt byte kan ligga. Länsstyrelsen har gett bidrag under 2015 och 2016 för skyddsväst till hund och information om hur man söker bidrag går att finna på länsstyrelsens hemsida (www.lansstyrelsen.se/dalarna). På viltskadecenters hemsida (www.slu.se/viltskadecenter) finns det mer information om olika förebyggande åtgärder. Länsstyrelsen kan kontaktas för rådgivning angående förebyggande åtgärder eller information om rovdjur.

Länsstyrelsen önskar att få fortsatta rapporter om varg i området. Dessa rapporter är av stor vikt när behovet av skyddsjakt ska prövas. Rapportering bör ske så snart som möjligt för att länsstyrelsen ska ha möjlighet att följa upp iakttagelsen och kvalitetssäkra den genom spårning eller andra insatser. I Skandobs finns möjlighet att själv registrera rovdjursobservationer och göra dem tillgängliga för andra. Mer information finns på www.skandobs.se.

Händelser som sker på kvällar och helger kan rapporteras till Länsstyrelsen Dalarna på telefon 010-225 05 00.

Överklagande

Detta beslut kan överklagas till Förvaltningsrätten, se bilaga.

Ärendets beredning

Beslut i ärendet fattades av funktionssamordnare Jonas Bergman med vilthandläggare Jonas Nordström som föredragande.

 

 

 

 

 

 

 

YTTRANDE OM BEFARAD RISK FÖR SOCIALISERAD VARG I DJURABYARNA och VÄDJAN OM BEVILJAD SKYDDSJAKT.

 

Styrelsen för Djura VVOF har på begäran av fårägare Gunnar Thunander, Hedby, DJURA avgivit ett yttrande till Länsstyrelsen i Dalarnas län, Rovviltfunktionen vid Naturvårdsenheten, med anledning av upprepade angrepp/dödande av totalt åtta (8) får i Gunnars besättning under sommaren och hösten 2016 samt upprepad synlig närvaro av ensam vara nära och i bebyggelse. Mycket talar för att samma varg utfört angreppen och även sökt sig in i bebyggelse.
 

I yttrandet omnämns också angreppet på en hund i Hissberget inträffat i slutet av september 2016.

Under älgjaktsveckan, vecka 41, så obeserverades varg på tre platser inom Djura-Annsjöns Älgskötselområde. Lördag 16 okt. tidig morgon och påföljande natt, var ensam varg synlig i centrala Djura kyrby. Tisdag 18 okt. skedde den sista vargattacken mot Gunnars får i Höbby, nära Hedby.

Styrelsens bestämda intryck är att detta är minst en varg som är på väg att socialisera sig med mänsklig närvaro och kan befaras skapa ökande konsekvenser och oro/obehag i fortsättningen.  Man kan då inte förvänta sig att detta skulle upphöra av sig själv utan särskilda drastiska åtgärder.
 

I yttrandet, vill därför styrelsen vädja till Länsstyrelsen att bifalla den skyddsjaktsansökan som den drabbade fårägaren lämnar, för att inte skapa ytterligare negativa konsekvenser och oro inom byarna. Styrelsen har också påtalat för att jakten skall kunna lyckas, menar vi att jakten måste utlysas över ett större område där observationer gjorts och förslagsvis sträcka sig över en månad då även älgjakt pågår i området.

Styrelsen för Djura VVOF

Anders Haglund

Ordförande

 

 

Djura viltvårdsområdesförening en viktig kugge i bygdens liv

 

Vad står Djura VVO för?

 

Det här öppna brevet vänder sig till alla medlemmar Djura Viltvårdsområdesförening, d.v.s. Djurabygdens markägare och jägare, men också bygdens människor i övrigt. Föreningen har funnits i olika former sedan 1930-talet. Sammanlagt berörs 334 fastigheter med ca 500 delägare och över 100 jagande medlemmar.

Som i alla föreningar som funnits länge tar man gärna det som finns för givet. Genom att allt färre personer deltar aktivt i föreningsarbetet får man svårt att bl.a. besätta viktiga styrelseposter. Med det här brevet vill vi i styrelsen peka på föreningens betydelse för Djurabygdens invånare och uppmuntra fler att engagera sig i föreningens arbete.

Djura VVO är viktig för bygden i flera avseenden:

 

Vad händer om en styrelse för Djura Viltvårdsområdesförening inte kan tillsättas?

Den situation som beskrivs ovan är emellertid hotad. Djura VVO har under flera år haft svårt att finna villiga personer att besätta viktiga ordinarie styrelseplatser. Delar av nuvarande styrelse tillkom som en interrimsstyrelse i brist på kandidater till nyckelfunktioner i styrelsen, men behöver nu få avlösning.

Formellt sett är ett viltvårdsområde en sammanslutning av fastigheter fastställd av länsstyrelsen med syfte att befrämja jakt och viltvård genom samordning av jakten över ett större område. En särskild lag reglerar detta.

Jakten organiseras i nära samarbete mellan markägare och jägare genom en viltvårdsområdesförening där alla fastighetsägare och jägare med tillgång till jakträtt på helårsbasis inom viltvårdsområdet ingår som medlemmar. Genom detta kan de också påverka skador av vilt på skog, jordbruksmark och grödor. Sammanlagt finns det alltså 500 – 600 medlemmar i föreningen, varav drygt 100 medlemmar är betalande medlemmar för att finansiera själva jaktens och viltvårdens omkostnader. Om de inte själv äger jaktbar mark gör de upp med någon markägare för att få rätt att jaga och därmed också få del i avkastningen från jakten. Även om fastighetsägare och jägare är involverade på olika sätt är alla lika ansvariga för föreningen och dess fortbestånd.

I enlighet med lagen ska viltvårdsområdesföreningen ha en styrelse som utses av markägarna vid jaktstämma. Styrelsen företräder föreningen och ansvarar och förvaltar dess angelägenheter, samt genomför jaktstämmans beslut. Om viltvårdsområdesföreningen saknar styrelse kan länsstyrelsen upplösa den med de allvarliga konsekvenser det har för jakten, viltvården och regleringen av viltstammarna.

En upplösning av Djura VVO skulle bli närmast katastrofal för möjligheten att bedriva meningsfull jakt i fortsättningen. Att återupprätta något motsvarande skulle också vara mycket svårt idag med fastighetsägare bosatta på så många olika håll. Den sannolika konsekvensen skulle bli mycket splittrade marker och där jakt skulle bedrivas endast på mycket begränsade arealer. För fastighetsägarna skulle det innebära att kontrollen över viltskadorna skulle gå förlorad.

 

Styrelsen maning till medlemmarna

För att inte äventyra en väl fungerande organisation vill vi uppmana dig som medlem att

Även om det är jägarna som av naturliga skäl är mest engagerade är det önskvärt att även markägare engagerar sig i ledningen av Djura Viltvårdsområdesförening, t.ex. som styrelseledamöter.

 

Med vänlig hälsning

Styrelsen för Djura VVO

 

 

 


Vi har nu januari 2015 fått ny fastighetsuppdatering från Lantmäteriet inkl. ny karta.

 

 

 

 

Dött lodjur i Gråda har upphittats och skickat in till SVA:

har haft kontakt med ansvarig för diariet vid polismyndigheten Dalarna och att de ännu ej fått svar från SVA om dödsorsaken. Polisen underrättar mig så snart de fått svaret.

Hälsar

Anders H

 

Nytt 2015-12-16

Information om det döda lodjuret som anträffades förra året intill Gråda by.

Tyvärr så får jag inget svar om dödsorsaken från varken Polismyndigheten eller Statens Veterinärmedicinska i Uppsala. I april 2015 fick jag svar från polisen att ärendet hade stängts p.g.a. att inget undersökningsresultat kommit. Jag sökte sedan hos SVA i Uppsala dit jag antog att djuret insänts. Den jag talade med hittade inget insänt djur men skulle undersöka vidare. Så är det fortf. och vi får väl se om det kommer något svar i framtiden.

Anders H

 

 

 

INFORMATION OM JÄGAREFÖRBUNDETS MEDLEMSFÖRSÄKRING

Medlem ställde för en tid sedan frågan ” Är vi som löser jaktkort också försäkrade eller är det bara VVO:t (föreningen) försäkrat ” med anledning av att Djura VVO kollektivt är försäkrade i Jägareförbundet.

Frågan ställdes till ansvarig vid Jägareförbundet – Helena Schnackenburg – och följande svar lämnades : Föreningens försäkring tar sådant som beror på föreningens oaktsamhet, typ har inte renoverat älgtornet, någon ramlar ner och bryter benet. Gäller det därmed en enskild medlem, som t.ex. Vådaskjuter någon annan i jaktlaget, är det den enskilde medlemmens försäkring som ska träda in.

Många jaktlag kräver medlemskap i något jägareförbund för att säkerställa för alla, att en ansvarsförsäkring finns. Den egna hemförsäkringen täcker samma/delvis samma ansvar men eftersom man aldrig kan vara säker på hur ”jaktkollegornas” försäkringsvillkor ser ut/att jaktkollegorna över huvud taget har hemförsäkring, så är medlemsförsäkringen en bra idé.

Är det en icke-medlem utan hemförsäkring som vådaskjuter dig, ska du kräva ersättning direkt från den personen. Å det kan man föreställa sig hur enkelt det är…..

 Mer information och villkoren hittar du på webbplats; www.jagareforbundet.se/medlem/forsakringar.

Anders Haglund